Mitt liv blev i en hast KAOS.. bara KAOS och jag fattar ingenting. Men så är det väl med livet antar jag , det är en berg och dalbana som det är svårt att hänga med i ibland. Jag har tagit lite svåra beslut och jag vill ha ordning på livet, som det är meningen att man ska ha ett långt lyckligt ( nåja.. säg skapligt )

Jag har ännu en gång rensat i min umgänges krets och det är svårt när folk inte fattar, men jag vill ha vänner jag mår BRA av.. inte som ger mitt dåligt samvete etc. Nä då får det vara.Tråkigt är det såklart

Mannen och jag har även vi lite svårt ibland och just nu känns det väldigt svårt.Det känns ibland som om livet testar mig hårt i styrka och visst- jag är stark och kommer oftas på fötter igen efter en kris MEN. Hur många gånger orkar man verkligen resa sig. resa sig utan stöd, för jag känner ärlig talat inte att jag har speciellt mkt stöd från varken vänner eller familj. Ska inte familjen finnas där ?? Stötta varann ?

Jag är bra å ha ibland har jag märkt.. då andra behöver min hjälp, men hur många gånger ringer dom till mig bara ändå. för att ta en fika eller höra hur jag VERKLIGEN mår.. och inte bara en artighets fråga .

Sen idag när jag kommer ut i bilen har backspegel inne i bilen bara trillat av    och visaren för värmen för motorn rör sig inte så det nått som har hänt. Ska öppna huven imorgon och kolla vad jag själv kan göra. Annars blir det hojt på bror min igen till helgen ! Va nära att jag fick soppatorsk idag , men jag hann precis till macken "Phweee"   

När jag åkte igenom stan idag såg jag en svart tamkanin sitta och trycka vid ett träd och jag kunde inte stanna pga trafiken. Men jag hoppas verkligen någon hjälper den för nätterna är kalla nu.

nåja jag hoppas morgondagen ser bättre ut

Desperat housewife börjar ju   

Godnatt everyone

//mISSY